Hälsoångest

Vad är hälsoångest?

Hälsoångest, även känd som hypokondri eller sjukdomsångest, innebär en överdriven rädsla för att vara allvarligt sjuk eller att utveckla en allvarlig sjukdom. Personer med hälsoångest fokuserar ofta intensivt på kroppsliga symtom och misstolkar dem som tecken på allvarliga sjukdomar, vilket leder till stark ångest och oro.

 

Symtom

Symtomen på hälsoångest kan variera, men vanliga tecken inkluderar:

• Kognitiva symtom: Ständig oro för att vara sjuk, tankar om att man kan ha eller utveckla en allvarlig sjukdom.

• Känslomässiga symtom: Ångest, panikkänslor, rädsla, irritation.

• Fysiska symtom: Upplevelser av kroppsliga sensationer som hjärtklappning, magont, huvudvärk eller andra kroppsliga besvär som misstolkas som allvarliga sjukdomar.

• Beteendesymtom: Frekventa läkarbesök, upprepade medicinska tester, undvikande av aktiviteter eller situationer som tros kunna förvärra hälsan, överdriven informationssökning om sjukdomar.

 

Varför man kan få hälsoångest

Det finns flera faktorer som kan bidra till utvecklingen av hälsoångest:

• Tidigare erfarenheter: En tidigare allvarlig sjukdom eller nära kontakt med någon som varit allvarligt sjuk kan öka risken.

• Personlighet: Personer med hög ångestbenägenhet eller som är mycket självkritiska kan vara mer mottagliga för hälsoångest.

• Uppväxtmiljö: Att växa upp i en miljö där hälsa och sjukdom var en stor källa till oro kan påverka ens förhållningssätt till egen hälsa.

• Kulturella faktorer: Samhällets fokus på hälsa och välbefinnande kan bidra till ökad oro för sjukdom.

• Kognitiva faktorer: Tendens att katastroftolka kroppsliga symtom och ha en låg tolerans för kroppsliga förändringar eller obehag.

 

Hur ser psykologisk behandling ut?

Behandling av hälsoångest kan innebära olika metoder:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): Hjälper individer att identifiera och förändra negativa tankemönster relaterade till hälsa och sjukdom, samt att utveckla mer realistiska sätt att tolka kroppsliga symtom.

• Exponeringsterapi: Gradvis exponering för oroande tankar och situationer för att minska ångesten och undvikandet.

• Psykoedukation: Utbildning om ångest och kroppens normala funktioner för att minska missförstånd och rädsla kring kroppsliga symtom.

• Avslappningstekniker: Tekniker som mindfulness och meditation kan hjälpa till att minska generell ångest och oro.

• Medicinsk behandling: I vissa fall kan läkemedel som antidepressiva förskrivas för att hantera underliggande ångest eller depression.

 

När ska man söka vård?

Det är viktigt att söka vård om:

• Hälsoångesten är så stark att den påverkar ditt dagliga liv och funktion.

• Du upplever intensiva känslor av ångest eller panik relaterade till din hälsa.

• Du undviker aktiviteter eller situationer på grund av rädsla för sjukdom.

• Du har svårt att släppa oro trots att medicinska undersökningar visar att du är frisk.

• Självhjälpsstrategier inte verkar vara effektiva.

 

Tips för att hantera hälsoångest själv

Här är några strategier för att hantera hälsoångest på egen hand:

1. Begränsa informationssökning: Undvik att överdrivet söka information om sjukdomar och symtom på internet.

2. Sätt gränser för oro: Bestäm en specifik tid varje dag då du tillåter dig själv att tänka på dina hälsobekymmer, och håll dig till den tidsramen.

3. Utöva mindfulness: Öva mindfulness och meditation för att vara mer närvarande i nuet och minska negativa tankemönster.

4. Motion: Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska ångest och förbättra ditt allmänna välbefinnande.

5. Hälsosamma vanor: Upprätthåll en hälsosam livsstil med balanserad kost och tillräckligt med sömn för att främja din fysiska och psykiska hälsa.

6. Skriv dagbok: Håll en dagbok där du skriver ner dina tankar och känslor om din hälsa för att få perspektiv och minska ältandet.

7. Sök stöd: Prata med vänner, familj eller en psykolog i uppsala om dina bekymmer och få stöd i att hantera din ångest.